2018........ vad händer

Familjen, Tänkvärt / Permalink / 0
Magiska nyårslöften skjuts ut på sociala medier likt nyårsraketerna vid 12 slaget.

3 dagar senare vacklar en stor del av de där besluten om löften som du gjorde impulsivt men som du kände motivation för i stundens galna hetta.

Jag tillhör definitivt den vacklande typen och gjorde därför inga nyårslöften för 2018. 
Min plan är redan utstakad i små steg. I ett år har jag grundligt försökt lära känna mig själv och varför jag präglats att bli den jag är. Detta har jag gjort oftast i min ensamhet då människor och mycket prat gör mig trött. 
Men jag har inte jobbat med bara mig själv utan även mina barn för det finns en stor bieffekt med utmattningssyndrom/ psykisk ohälsa! Den är smittsam när man som vuxen inte förklarar vad som händer för dina barn och resultatet blir att dom klandrar sig själva för hur du som förälder mår. Curling och skyddande i all ära men ibland blir det fel. Farligt fel och jag har fått erfara det värsta......
Men det finns ett ordspråk som heter bakom dom mörkaste molnen skiner solen igen. Och idag vaknade jag med en känsla som är obeskrivlig ! 
Självkännedom och kunskap
Att vakna och känna framförallt veta vad jag måste göra nu för att komma vidare. Knyta ihop säcken och komma tillbaka till verkligheten . Ja de blir som ett lyckorus. Att jag fortfarande inte kan göra 15 saker åt gången gör mig ingenting. Det tjänar inget till att stressa fram resultat.
De här är mitt och barnens år .....
Det är dags att bli sociala igen i små steg .......
För jag vet att man ibland undrat 
Varför hör hon inte av sig?
Svaret är att jag inte minns när vi prata sist och det som i din värld varit månader har i min värld varit dagar.
Minuter i telefon har för mig inneburit att sova en timme för jag blivit trött .....
Men världen där utanför ska bli min vardag igen.....I små steg
För jag vet vilken stig jag ska välja nu! Min stig 

Blandade känslor inför läkarbesöket imorgon

Tänkvärt / Permalink / 0

Snart har det gått 1 år sedan den där kvällen.....

Den där kvällen när allt bara tog stopp och jag var på väg att ge upp.......

En påse med mediciner med mig hem och löfte om hjälp att reda ut allt......

I morgon är dagen för uppföljning, det blir det första samtalet på ett år som ska handla om hur jag mår och inte bara hur många tabletter jag ska ta.

Ångesten griper tag i mig här! Hur ska man förklara så att någon förstår? Jag vill inte ha blickar av medlidande eller hur man ska säga...

Jag vill bli MIG igen, kommer det någonsin att ske ? Visst finns det superdagar men det finns tyvärr fler av den där andra när man känner sig som ett eko i ett mörkt rum......där smärtan griper tag genom tryck över hals och bröst....

Morgondagen skrämmer lite.........

Hittade texten nedan på Facebook och jag funderar, är det så?

#metoo

Allmänt, Tänkvärt / Permalink / 1

Vaknade redan vid 03:30 och eftersom man inte kan göra så mycket vid den här tiden så tänkte jag uppmärksamma hashtaggen metoo.


En tagg som idag sprider sig som en löpeld i våra sociala medier för att visa att sexuella trakasserier mm inte är ok och där är många som varit tysta om sina erfarenheter i det man varit med om.

Min historia är från 2012 närjag var på en polen kryssning med jobbet....

Vi hade hur roligt som helst den här kvällen, goda drinkar, skratt och man pratar i mun på varandra nästan hela tiden. Vi sitter på båtens discotek och musiken är hög.
Efter en stund dyker en servitris upp med en champagne och glas.
Vi säger direkt vi har inte beställt något.
- det är från männen därborta i baren svarar hon.

Vi skrattar åt situationen, den är ju så klyschig! Men följande som händer är att fler champagneflaskor kommer till vårt bord och vi börjar att bjuda vidare på borden sidan om.

Natten börjar bli morgon när det är dags för mig och min hyttkompis att gå och lägga oss.

När vi går mot hytten märker vi att en av männen som köpte champagne förföljer oss.
Vi blir förföljda Linda väser min vän bakom mig 
-ta det lugnt säger jag , vi är snart vi hytten.

Han ökar takten för att hinna ifatt oss jag får upp kortet ur handväskan 
Givetvis krånglar det när jag ska öppna och nu säger min vän 
- han slickar mig i nacken
Samtidigt får jag upp dörren puttar in min vän när den äckliga mannen får tag om mig bakifrån och tafsar mig på brösten. Jag börjar armbåga han i huvudet tills han släpper och puttar på han innan jag snabbt tar mig in i hytten och stänger dörren.

Den här historien slutade okej men jag vet att det finns andra historier där det inte gjort det! 

Kan säga att vi besökte inte något disco på hemresan .......det kändes inte så.lockande längre

Till top