Har jag varit här förut ????????
Jag skulle behöva en personlig assistent!
Inte som hjälper mig med det vardagliga utan för att hjälpa mig att minnas.
Dessa ständiga black outer jag får är både irriterande och skrämmande. Jag får dom varje dag.
Det är nästan mer irriterande än när en människa utan kunskap om utmattningsdepression säger: va e du trött för ? Du har ju inte gjort nåt ansträngande.
Nä , jag har ju inte det men kanske har ett samtal som gett mig glädje gjort mig trött för intrycken blev för många.
Kanske bråka jag med döttrarna och det tog min energi.
Kanske kämpar jag med att just minnas vad jag ska för att just inte glömma.
Jag kan tex fortfarande inte vilka tider mina barn slutar skolan. Vilka dagar dom har gymnastik och då har dom haft samma schema snart ett år.
Jag glömmer dagar och ord och ibland blir jag super trög och ställer dumma frågor på sånt jag kunde en gång i tiden. Eller var det så pass logiskt att man kunde räkna ut det själv.
En vardag idag handlar hela tiden om att göra vad som ska göras fast jag inte alltid orkar.
Och det är ju då jag glömmer en massa! Jag påminner om guldfisken som simmar runt i sin skål och tänker : har jag varit här förut? Har jag varit här förut?
Barnen kallar mig för Doris efter fisken i hitta nemo! Eller när jag frustrerat tappat bort mig i något jag skulle hjälpa dom med så kan de säga,
- det är lugnt mamma, du är ju lite knäpp! Du har ju det på papper.
Och det är okej att skoja om det, att faktiskt ibland få skratta åt något som blivit ett handikapp.
Ett handikapp jag dock önskar hade en utgångsdatum redan igår.
Jag önskar dock jag hade ett redskap som kunde hjälpa mig med minnet.
Kanske hade det bidragit med ett uns mindre trötthet ibland.
Jag som älska att arbeta och brydde mig inte om när hur och var. Längtar numera efter varje fredag så jag får ta det lugnt.
Jag borde vara sjukskriven men läkaren vill inte sjukskriva mig för då skulle jag få problem med försäkringskassan för jag är min egen och dom skulle tro att jag jobbade ändå.
Dagens sverige!
